Efter stadgar antagna av Riksidrottsstyrelsen 1999-12-01

STADGAR

För den ideella föreningen Ronneby Handbollklubb med hemort i Ronneby kommun. Bildad den 1 juni 1976.

Stadgarna senast ändrade av extra årsmöte den 11 april 2017, varvid nya stadgar antogs då viss verksamhet förändrades i samband med drift av bl.a. Ekenäs Camping. ( A. Petersson Ordf.)

Idrottsrörelsens verksamhetsidé

Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.


Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.

Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.

Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdoms idrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.

I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.

I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.

I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda resultat vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motivationsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse.

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor så väl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt.

Därför vill vi utforma vår idrott så att

  • den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till from och innehåll
  • alla som vill oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet
  • den ger upplevelse och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar
  • de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet
  • Den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.

(Idrottsrörelsens verksamhetsidé är antagen av 1995 års Riksidrottsmöte. Ang ”Bra idrott och bra i idrott” se bilaga).

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER


1 § Ändamål
Föreningen skall bedriva följande idrott:

  • Handboll
  • Beachhandboll

Föreningen får sköta anläggningar i Ronneby Kommun. Föreningen har även rätt att uppföra byggnader i samband med campingverksamhet. I samband med verksamhet på dessa arenor har föreningen rätt att ställa säkerhet för egna och helägda bolags krediter.

I samband med verksamhet på dessa arenor äger föreningen rätt att bedriva kioskförsäljning och campingverksamhet, i samarbete med Ronneby kommun. Huvudsakliga syftet är att finansiera den idrottsliga verksamheten.

Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”, samt med särskild målsättning att:

  • Ge alla barn och ungdomar tillfälle att utveckla sig i att spela handboll. Detta gäller i första hand barn och ungdomar i Ronneby kommun
  • Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott.

2 § Sammansättning
Föreningen består av de fysiska personer som upptagits i föreningen som medlemmar.


3 § Tillhörighet mm
Föreningen är med i följande specialidrottsförbund (SF): Svenska Handbollsförbundet och där igenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).
Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område förenings hemort är belägen samt vederbörande specialidrottsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens hemort är belägen.
Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.
På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF-, eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dess organ begärda uppgifter.

 

4 § Beslutande organ
Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.


5 § Firmateckning
Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer.


6 § Verksamhets- och räkenskapsår
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 30 juni.

7 § Stadgetolkning mm
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.
Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgar skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 33 §.


8 § Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet angivna röster.
Förslag till ändring av stadgar får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.
Ändringsförslag skall protokollföras.
För ändring av stadgar skall kunna ske på årsmöte måste beslut om dessa ändringar ha tagits på ordinarie styrelsemöte föregående verksamhetsår.

 

9 § Upplösning av föreningen
För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet angivna röster.
I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. skall arkiveras t.ex. i folkrörelsearkiv eller motsvarande.
Beslut, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens årsmötes protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas SF.

 

FÖRENINGENS MEDLEMMAR

 

10 § Medlemskap
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätt till.
Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.
Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.
I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad medlemssökande skall iaktta för att överklaga beslut. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemskap.
Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.

 

11 § Utträde
Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen.

Medlem som inte har betalat medlemsavgiften för följande verksamhetsår får anses ha lämnat som medlem i föreningen. Personen ska då strykas från medlemsregistret och medlemskapet upphör då att gälla.

 

12 § Uteslutning m m

Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbeta föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.

Begäran om uteslutning får begäras till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.

Om tillräckliga skäl för uteslutningen inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen en varning.

Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid, minst 14 dagar, fått tillfälle at yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslut skall inom tre dagar före beslutet skriftligen tillställas den berörde.

Beslut om uteslutning eller varning skall omfattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas inom tre veckor enligt RF:s stadgar.

 

13 § Medlems rättigheter och skyldigheter

Medlem

  • har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
  • har rätt till information om föreningens angelägenheter,
  • skall följa föreningens stadgar och beslut fattade av föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut.
  • har inte rätt till del i föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen,
  • skall betala medlemsavgift, samt de övriga avgifter som beslutas av föreningen, senast 1 oktober.

14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten

Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller övriga medlemmar.

Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, så vida inte SF beslutat om annan ordning.

Är arrangören inte ansluten till det SF som organiserat för att omhänderta den idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.

 

ÅRSMÖTE och EXTRA ÅRSMÖTE

 

15 § Tidpunkt, kallelse

Årsmöte som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av September månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.

Kallelse till årsmötet skall av styrelsen ske senast fyra veckor före mötet och kungöras på hemsidan. Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts inom stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av förening med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen.

Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.

16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Så väl medlem som styrelsen får avge förslag att behandla av årsmötet.
Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast två veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.

17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under årsmötet fyller lägst 16 år har rösträtt på mötet.
Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.
Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på årsmötet.

18 § Beslutförhet

Mötet är beslutsmässigt med de antal röstberättigande medlemmar som är närvarande på mötet.

19 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs röstningen vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan antingen vara absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet angivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär skall dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
Beslut bekräftas med klubbslag.

20 § Valbarhet
Person som ej utsetts av valberedningen måste ha absolut majoritet (minst 2/3) av röstberättigade närvarande vid årsmötet för att kunna bli vald ledamot i styrelsen.

21 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:

  1. Fastställande av röstlängd för mötet.
  2. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
  3. Val av protokolljusterare och rösträknare.
  4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
  5. Fastställande av föredragningslista.
    1. Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
    2. Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret.
  6. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under senaste verksamhets/räkenskapsåret.
  7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
  8. Fastställande av medlemsavgift.
  9. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för de kommande verksamhets/räkenskapsåret.
  10. Behandling av styrelsen förslag och rätt tid inkomna motioner.
  11. Val av
    1. förenings ordförande för en tid av 1 år;
    2. halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av 2 år;
    3. suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av 2 år;
    4. revisorer jämte suppleanter för en tid av 1 år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
    5. ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande;
    6. beslut om val ombud till SDF-möten (och ev. andra möten där föreningen har rätt att representera med ombud)
    7. Årsmötet skall utse en ägarrepresentant som skall sitta i aktiebolagets styrelse: Ekenäs Camping och Beachhandbollsarena AB.
  12. Information

Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmar får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.

22 § Extra årsmöte
Styrelsen kan kalla till extra årsmöte. Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens Röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran. När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats.

Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke.

Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling. Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17 § och 18 §.


VALBEREDNINGEN

23 § Sammansättning, åligganden
Valberedningen består av ordförande och 2 övriga ledamöter valda av årsmötet. Olika kön och åldersgrupper bör finnas representerade. Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer. Valberedningen skall senast sista april tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.

REVISORER

24 § Revision
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötets – och styrelseprotokoll och övriga handlingar. Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.

STYRELSEN

25 § Sammansättning
Styrelsen består av ordförande samt minst 5 övriga ledamöter, jämte dessa minst 2 suppleanter. Styrelsen skall bestå av män och kvinnor. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningsinnehavare som behövs. Vid förhinder av för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning före tiden tom nästföljande årsmöte.
Styrelsen får utse ledamot till adjungerande ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande – och förslagsrätt. Hen får utses till befattning inom styrelsen.

26 § Styrelsens åligganden
När årsmötet inte är samlade är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter.
Styrelsen skall inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s stadgar – svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att:

  • tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,
  • verkställa av årsmötet fattade beslut,
  • planera, leda och fördela arbetet inom föreningen,
  • ansvar för och förvalta föreningens medel,
  • tillställa revisorernas räkenskaper m m enligt 24 §, och
  • förbereda årsmöte.

Ordförande är föreningens officiella representant. Ordförande skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut efterlevs. Har ordförande förhinder skall vice ordförande träda in i ordförandes ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt.

27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det. Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstningen får inte ske genom ombud. I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet. Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas till protokollet.

28 § Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilt ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller enskild medlem eller anställd. Detta skall tydligt framgå i delegationsordningen som uppdateras i samband med det konstituerande styrelsemötet eller vid behov. Den som fattar beslut om stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.


ORGANISATION


Organisation
Styrelsen organiserar föreningen efter vår idrottsliga verksamhet och efter de resurser som är valda

 

32 § Budget och verksamhetsplan för föreningen
Styrelsen upprättar förslag till budget och verksamhetsplan för föreningen att gälla under nästföljande verksamhetsår. Budget och planen inges till årsmötet för godkännande på tid som denna bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning den väntade utvecklingen av den idrottsliga verksamheten.

 

TVIST

 

33 § Skiljeklausul
Talan i tvist mellan medlem och förening får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarande. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandes kostnader, inklusive kostnader för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.

 

Bilaga


Bra i idrott och bra idrott
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.


Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamhet tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.


Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.
Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.
Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag- i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.


Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.


Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.
På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.
Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.

Det finns således mycket som är positivt med idrotten.
Men eftersom idrotten betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

Demokrati
Varje deltagare, ska inom ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.

Fostran
Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrott lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.

Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla lika viktiga för idrotten Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdraget så att både kvinnor och män kan medverka.

Rent spel
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat- doping- för att uppnå bättre resultat.

Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.

Respekt för andra
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etiska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränser. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningar bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.




Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar här igenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.

Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och vill ha ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätt ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.

(Lydelse antagen av Riksidrottsmöte i november 1995)

 

Share →

Huvudpartners

Partners

Sponsorer

KPMG
United Motion Gym
Enkla Elbolaget
Sotarna
Designkonsulatet
Mersport
Commersen
Centrumbiografen
Maxi
Best<br>brand el & säkerhetsteknik